ÄLGJAKT’N
Älgjakt’n ôm höstana ä sôm en fin en avkôppling för dem sôm ä nalta jakttoket, för in’t skull he gå å få na’n stassbo sôm ä skogsrädd dell å jaga älgen ôm höstana in’t.
Mestedels se är’e ju grannvere då man jaga, men iblann då he storm å regn na olicklet ha man fundere hure man han’e ställt inne skall’n, sôm kôn sett ute te skogen te e tôcke ove’r.
He ä svårt å beskriv hure grann’t he’ä å få sett åtel na’n litt’n myr å si môrranschdimma sakta rör pås’e å sku dell å lätta, man sitt å spärr öga inne’n dän dimma, å innbillse nästan att man si vittra rör’se ut’a myra, å när sola ha gått öpp, å lys på hel’e myra å he gnister sôm’a diamanta te dagga, å man ta på hör fôgla spela då är’e sôm ti’n stå stell’e å man ba sett å njut.
Men sen man ha seta där i en tri tim, å sörple kaffe båle termos’n, börj he å val sôm nalta langtråket. Då ta man på vänt att nån skô börj på kôk te radion å tala ôm, ôm dem ha sitt nanting.
Bässôm he man sett där å ha nästan gett öpp å få si nan älg, se hör man en hunn vrål dell bakôm rôggen på en. Å se val man vis hur he kôm en älg rätschen snett över myra fyrömfot, man få sôm bråttömt dell å spänn tag te bössa sôm ha lega över kne’a mens man ha vänte. Å man känn hôr’e pulls’n ta på öka, å man hör hur’e klaffs te surmyra båle älgklöva, man ritôppse båle ryggsäcken för å kômma öpp en bit båla backen.
Snappt öpp ve bössa å osäker. He gäll å hall fram rejelt för e’hänne gå fort. Pang! Man si att e’ dänne tog sôm bra för han vort nalta malink, å tog ne på farta rejelt. På anner si’a myra domp’en åt backen, å he känns sôm bra då man få dem ve’en gång utan na ettersöka.
Nu börj ju na arbet å få ut gvama å inmat’n bårt’in å, men he bruk int va na problem, ôm man int ha vomskötte dem. För en gôrskötte älg ä int na role å ta båla. Då man sprätt öpp magan å he kôm kväften en den sönnerskötte magadynga då gälle att int va kräsmaga, för annars kôm môrranschfika öpp ganska fort.
Allt i henn’e gå sôm lättare å göra inna snön å kyla ha kômme- man jaga på svarta sôm man säg. Men då he ä en halv meter snö å femtan grader kallt, då känns’e sôm tjåmet å sett dära älgpasse. Då är’e bra å ha na’n tjäregadd sôm man få elda ve’, å känn hur’e värmen börj’å gôva kring kne’a.
Ôm man då skull lyckes å få skjut en älg är’e sôm kallt ôm nagla å ta borti dem, mässte se få man nageltjäll’n te fingra, å he kön då göra ont. Sen äre ju sôm marnômt å få hem dem båla skogen inna dem ha frös’e ihop å.
Fördel’n ve å jaga sen snön ha kômme he ä ju att man si älgfälen se väl. Man val sôm fejjen ôm man si na älgfälen sôm gå in i område man skô jaga’å på môrran, men inge spôra ut, då vet man ju att dem finns där, å he val mer spännande å sett å anvara allting sôm röres te skogen.
Men de bäste ve Älgjakt’n he ä ju ôm man få vara hunngåar, då ä man i händels’ns centrum hele tin, då få man rör se inne område lave älgen mens passarkedja sett te utkanta å område.
Nu då man få jaga älgen ända dell nyåre, hinn’e ju val både bra’no kallt, å en hel del snö te skogen. Älgkalva ha ju vôxe på se ganska bra dell i december, dem ha ju lagt pås’e na’n 40 kilo mer än i september. Men en älgox sôm ha tappe horna i december han si sôm snôg ut ôppa skall’n å man ä likevis ôm he int kôn vara en älgko sôm kôm, men få man ba kôx på dem en stunn, se si man på kroppsformen ôm he ä’n ox.
Nu ha ja rôta nalta ôm hure ä te skogen. Men he ä ju na maas ve å få hem älgen dit’a slakterie å. Meste legg dem ju nalta vrangt dell te skogen, he ä mytje dika å bäcka man gett fäles över, för att int tala ôm surmyre’n. Vi ha ju en töckeda fyrhjuling ve släpvagn. Att e’dänn små motorcyckla ä se oslög på å ta se fram ä ju otrolit.
Sen man då ha fått dem dit’e slakterie, ä he ba å börj å flå. Sen gett dem häng i någre daga se dem val mör. Sen gett dem styckas ne å putsas, å he skô malas köttfärs’n, å kapas bena. Då he ä gjort, då bär’e dell å göra’na köttlotta, en åt var jägar sôm ha vôre ve å jaga, då gäll’e å kôta dell köttbita se he val rättvist å likt på alle lotten. Då he ä gjort då gett man ta på städa, å skur båle alle bänka å reskapa, he få ju int börj på ligg å sur’n båle’na köttslimsken där’e slakterie.Sen he ä lotta ut e’dän kötthögana, se ta var å en sin hög å fär hem, å paketer ne te na pösana, å stöpp nede frys’n.
He ä söm rattåt å få nopp na
kött båla frys’n sen på vintern.
Jaa hörje, hänne ä en berättels å e göjv båla Örrböl.